I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och Tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de Tysta eleverna. Vi har använt en del äldre litteratur om Tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de Tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar Tysta elevers lärandesituation inom matematiken.

Mitt arbete behandlar hur tre lärare uppfattar Tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för Tysta elever att komma över svårigheter såsom talängslan. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två lärare som undervisar i bild och en lärare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal är också en del av examensarbetet. Resultatet visar att Tysta elever måste få en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlärarna menar att Tysta elever har lättare för att prata kring en bild än vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta del av lärarnas upplevelser och föreställningar om Tysta elever i skolan. De berättelser lärarna ger oss innehåller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lärare har deltagit i undersökningen som bygger på intervjuer. Resultatet visar att lärarna upplever svårigheter i mötet med Tysta elever. De känner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nå dessa elever.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lärare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjälpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sällan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lärare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lärare menar att Tysta elever är de som sällan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interäcker upp handen eller vill läsa högt. Lärarna kategoriserar också gruppen Tysta elever och angerolika elever som tysta.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med detta arbete var att undersöka några lärares erfarenheter av Tysta elever och vad som kan göras för att få dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som användes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lärare verksamma i årskurs 7-9, varvid det framkom att de Tysta eleverna oftare är flickor än pojkar och att situationer såsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar är problematiska. Lärarna upplevde det svårt att hjälpa de Tysta eleverna, då de oftast undervisade i helklass, och kände sig hänvisade till att endast vara lyhörda för de Tysta elevernas behov och uppmuntra dessa till att våga mer. Talträning i mindre grupper var den metod som ansågs kunna användas för att hjälpa de Tysta eleverna.

Syftet med arbetet, och därmed mina frågeställningar, har varit att ta reda på hur läraren ser på den ?tysta? eleven och hur han/hon bemöter denne. Jag har också velat hitta gemensamma kännetecken hos denna typ av elev och få fram hur de ser på skolan och handuppräckning. För detta har jag använt mig av en kvalitativ metod med intervju och observation av tre tysta flickor och en pojke samt av deras lärare, men även utav en kontrollgrupp på fyra ?glada? elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta Tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter Tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram Tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor.Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att Tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de Tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den.

Vårt val att skriva om detta ämne grundar sig i vårt intresse för de tysta barnen. Ämnet är angeläget att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vår studie var att uppmärksamma de tysta och ?osynliga? barnen för att få en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi använde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i två förskoleklasser och i en årskurs 1 för att få fram vårt resultat.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de Tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de Tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de Tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de Tysta eleverna når målen.

Att kommunicera i dagens samhälle är otroligt viktigt. Med vår studie vill vi bidra till en ökad förståelse för hur skolans pedagoger arbetar för de Tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev är tyst. Bakgrunden bygger till stor del på vad forskningen säger om vilken betydelse språket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men även vad pedagogen kan göra för att underlätta för en tyst elev. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de Tysta eleverna. Några av frågorna vi ställde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssätt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? Når de Tysta eleverna målen? Resultatet av vår undersökning visade att merparten av de Tysta eleverna når målen.

Denna studies syfte är att få fram lärares uppfattningar av vad en tyst elev kan vara, detta för att kunna få fatt på lärares uppfattningar kring hur Tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vårt syfte utformat följande frågeställningar som studien vilat på: -         Vilka uppfattningar finns hos lärare om Tysta elever?-         På vilka sätt uppfattar lärare att Tysta elever kan stödjas gällande sitt muntliga deltagande? Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgångspunkt ur de Tysta elevernas perspektiv, fokus har således varit att visa på hur de Tysta eleverna upplever, tänker och känner om sin tystnad. I vår studie vill vi istället få fram hur läraren uppfattar de Tysta eleverna. Det har även funnits tidigare studier som fokuserat på hur ett visst arbetssätt kan stödja de Tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de Tysta eleverna kan stödjas.

Syftet med detta arbete var att utifrån tesen: ?För att kunna leva upp till styrdokumentens mål måste Tysta elever tala?, undersöka om och hur tesen tar sig uttryck i pedagogens dagliga arbete. Syftet var även att ta reda på hur pedagogen arbetar med Tysta elever, hur pedagogen förhåller sig till de styrdokument som finns samt hur elever upplever den verbala aktiviteten i klassrummet. Med en tyst elev menar vi såväl elever som pratar lite och de som inte säger någonting alls. De metoder som användes vid undersökningen var intervju samt enkät.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.